Början på en NY ävetyrssaga (som den förra äventyrssagan)

Heej. Många röstade på äventyrssagan. Så jag ska göra en nya "kopia" av den. Nu börjar den:

Hej! Jag heter Flora. Allt började när jag och min kompis lagade soppa till min sjuka bolly:

Jag och Emmy stod och lagade mat. Mín bolly Greeny hade blivit sjuk. Han hade feber. Vi lagade soppa åt honom. Plötsligt så kom den stora svarta hål från ingen stanns. Vi rammlade ner i dom.

-Ahhh! skrek båda vi när vi rammlade ner.

Plötsligt var vi hos Kamaria. Hon kollade på oss.

-Vart är vi? mummlade jag. Vad gör vi här, Kamaria? Jag hade blivit helt yr efter fallet.

-Spöket har kommit för att ta mig! Jag vill att ni håller honom borta från mig, sa Kamaria ivrigt. Varenda vakt håller vakt utanför min dör hit in. Och alla fönster är stängda, men spöken kan ju flyga igenom saker.

-Men vi kan väl inte stoppa ett spöke? sa Emmy. Hurdå? Dansa en rolig dans så han skrattar i hundra år? Jag fnissade till.

-Det här är allvar, sa hon allvarligt. Ni måste till läskiga skogen. Jag teleporterar er dit.

-Vaa men vart ligger lä....., han jag bara säga. En sekund efter kom en vit stråle från himmlen och förde oss genom tid och rum ända till läskigaskogen.

-Vart är vi nudå? sa Emmy. Det här måste vara ett skämt!

-Men Kamaria brukar väl aldrig skämta om nåt sånt här, sa jag.

-Ahh! Jättestor spindel!! skrek Emmy och satte fullfart mot trädet med ett hål i. Jag följde efter henne.

Plötsligt var vi på en vulkan.Vulkanen hade en döskalle som form på toppen

-Vad är det här för läskigtställe nudå? frågade Emmy.

-Jag vill hem! snyftade jag. Jag vill hem till min Greeny som inte har fått sin soppa än!

Jag gick närmare graven och lutade mig mot den. Plötsligt kom ett spöke upp. Jag for som blixten upp och sprang tio meter i från graven.

-Mohahaha! Jag har åter upplivats! sa Spöket. Vart är Kamaria? Berräta nu du din ynkliga Panda! Jag vet att du vet det.

-Aldrig! Kamaria sa till mig att jag inte fick berräta det, sa jag bestämmt. Och ett löfte är ett löfte.

Fortsättning följer.....